Parallelsamfund, vold og ekstremisme hører sammen

Organiserede grove kriminelle i Sverige infiltrerer  både lokalpolitik og almindelige erhvervsforetagender

Sideløbende kobler extreme muslimer sig  på bandemiljøet

 

Parallella samhällen göder extremism och grov organiserad brottslighet

I spåren av utvecklingen med en allt mer spridd misstro mot samhället och dess institutioner ser Säkerhetspolisen tillsammans med
Polismyndigheten hur extremistmiljöer och grov organiserad brottslighet gynnas. De blir dessutom allt mer sammankopplade.

 Sammankopplingen inte varit lika tydlig som den är idag. Den består framför allt av de metoder som används, både sett till brottslighet, men även sett till hur och vilka de rekryterar.

– Vi ser att både den våldsbejakande extremismen och den grovt organiserade brottsligheten göds av utanförskap i samhället. De lyckas attrahera samma unga målgrupp som inte upplever att de har någon framtid. När de väl har slagit in på en väg, vare sig det handlar om extremism eller kriminalitet, så sker en ganska snabb radikaliseringsprocess där våld blir en rationell lösning på problem, säger Anna Sjöberg, operativ chef på Säkerhetspolisen.

Parallella samhällsstrukturer föder extremism och brottslighet

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten gör bedömningen att i vissa områden har extremister och kriminella aktörer ett stort inflytande med ett alternativt system för ekonomi och rättskipning, och där det råder andra normer än i det svenska samhället i övrigt. I förlängningen innebär detta ett samhälle i samhället utanför statens kontroll som
utmanar den svenska demokratiska samhällsordningen, rättsstaten och statens våldsmonopol. Säkerhetspolisen ser att i samband med att tilliten till demokratin och samhällsinstitutioner försvagas knyts personer till dessa miljöer.

– I det tomrum som uppstår när samhället inte fullt ut kan stå emot dessa parallella samhällsstrukturer, och många unga upplever ett utanförskap, är kriminella liksom extremister duktiga på att erbjuda en väg framåt. Där spelar det ingen roll om det finns ett
brottsregister sedan tidigare, eller om skolgången är ofullbordad. Tvärtom kan det nästan vara en fördel, säger Johan Olsson, chef för Nationella operativa avdelningen (NOA) på Polismyndigheten.

– Utvecklingen är oroande, och i förlängningen när svenska medborgare inte kan utöva sina grundläggande fri- och rättigheter för att någon annan, kriminell eller extremist, sätter regler, blir resultatet säkerhets- och författningshotande, säger Anna Sjöberg.

Legala verksamheter flätas samman med illegala

En utveckling som ses är hur aktörer i dessa miljöer gått från att bara verka illegalt till att nu allt mer sammanflätas med legala strukturer. Det tar sitt uttryck både genom att kriminella liksom extremister använder företag för att kunna bedriva illegal verksamhet och samtidigt upprätthålla en vit fasad, men även genom ett större visat intresse för den lokala politiken, där krafter som inte är demokratiska företräds.

– Att dessa aktörer nu i allt högre utsträckning börjar intressera sig för det lokala näringslivet eller den lokala politiken tyder på att de börjar vilja ta kontroll över dessa ytor. Genom att försvåra för dessa aktörer motverkar vi även tillväxten av extremism och organiserad brottslighet. Samtidigt är det viktigt att förstå att vår demokrati inte kan tas för given. Samhället måste stå upp mot den utveckling vi nu ser med förekomst av parallella samhällen som i sin tur skapar förutsättningar för grov organiserad brottslighet och extremism, säger Anna Sjöberg.

Uddrag af rapport 2021 fra det svenske sikkerhedspoliti (SÄPO)

 

https://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/om-sakerhetspolisen/sakerhetspolisen-2021/parallella-samhallen-goder-extremism.html

 

Dette indlæg blev udgivet i Adfærd, norm og kriminalitet, Bander, Krig / Sikkerhed, seneste, Sverige. Bogmærk permalinket.